Informationssida för Projekten

TSFS09 - HT 2019

Övergripande information

Projekten redovisas i form av en projektrapport. Deadlines för inlämningar finns på kurshemsidan. För att underlätta för er att hålla reda på alla delar och att visa vad som bör ingå i rapporten, har vi tagit fram en rapportmall. Vi rekommenderar att ni utformar er rapport enligt denna, men det är inget krav. Källkoden (skriven i LaTeX) till rapportmallen finns för nedladdning ifall ni vill använda er av den.

Filer till projekten

rapportfiler.tar eller rapportfiler.zip - Rapportmallens källkod skriven i LaTeX.
Projektkompendium - Projektkompendium även kallat ProjektPM.
ProjektFilerTSFS09.zip - Denna fil är lösenordsskyddad, lösenordet finns givet i projektkompendiet.

Mätdata från motorlabbet för respektive grupp

Simulinkhjälp och tips

I kursens alla projekt används Matlab och Simulink i stor utsträckning. För att undvika problem med simulinkversioner är det viktigt att använda samma simulinkversion då ni jobbar med era modeller. Skulle ni tex ha en nyare version av simulink på er egen dator bör ni spara den i den versionen som finns i labbslarna innan ni försöker öppna modellen där. (I Simulink: File -> Export Model to -> Previous Version…) Här hittar du övrig hjälp och tips för Simulink.

Inlämning

Projektinlämningarna skall lämnas in via Lisam. Om det inte går att lämna in via Lisam så kontakta ansvarig rättare för projektet, men inga filer ska mailas till rättningsansvariga. Inlämningarna kommer att rättas i turordning och ingen rättning kommer att göras om man inte har fått markerat “Pass” i Lisam på de tidigare inlämningarna. Logga in på Lisam, gå in på “Modellering och reglering av motorer och drivlinor” under Mina Kurser. Under fliken Inlämningar skall projektet laddas upp i avsedd projektmap. Inlämningarna ska lämnas in som .zip eller .pdf, filerna ska även döpas till båda studenters liu-id, exempel: abcde123_fghij456_project1A.pdf eller abcde123_fghij456_project1A.zip. Gruppnamnet vid inlämning i Lisam ska innehålla båda studenterns liu-id t ex: abcde123_fghij456.

FAQ och Tips

Frågor som ofta ställs av studenter samt tips från handledarna i kursen. Denna kan komma att uppdateras under kursens gång.

Projekt 1

I modellen för det indikerade arbetet kan tändningseffektiviteten sättas till 1.
Omgivningstrycket (p_ambient) sätts till det maximala trycket i luftfiltret. Detta finns redan implementerad i kodskelettet.
Trycket efter avgassystemet kan ni kalla för (p_amb,vent) vilket är det trycket fläkten som ventilerar ut avgaser ur motorlabbet orsakar. Detta tryck ska ni definiera som det minsta trycket i p_es. (p_amb,vent = min(p_es))
Exhaust manifold ska innehålla tryckuppbyggnaden i grenröret och exhaust flow innehåller massflödet i avgassystemet genom katalysatorn. När ni ska skriva experimentplanen här är det viktiga att tänka komponentbaserat och att motorn mätningarna är utförda på har en turbo.
I modellen “Catalyst Light-Off” kan “Model Description” strykas och det räcker att endast skriva att man ska identifiera tiden det tar att tända katalysatorn vid en kallstart. “Experimental plan” ska däremot vara kvar, då det är där ni ska beskriva hur ni ska kunna ta reda på light-off tiden.
tau_lambda som nämns i projektkompendiet och rapportmallen är inte samma tau_lambda som återfinns i föreläsningsanteckningarna och ekvation (7.38, s. 175 i kursboken).
Vi vill även påminna om att läsa avsnitt 2.4.10 i projektkompendiumet gällande implementationen av lambda sensorn.

Projekt 2

Behöver vi återupprepa validering av de delmodeller som vi återanvänder från Projekt 1?
- Nej, ni behöver bara validera de nya modeller som utvecklas för Projekt 2 B.
Varför kan samma motorfriktionsmodell återanvändas?
- Eftersom motorerna har liknande maximalt moment, och även effekt så räknar vi med att lagerdimensioneringen för motorerna är snarlika.

Projekt 3

Beskrivningar av filerna i ProjektFilerTSFS09.zip

Under dessa rubrikerna ges en kort beskrivning av de olika filerna i filpaketet.

Beskrivning av filer i Projekt 1

EngineFriction.mat - Uppmätt moment som krävs för att vrida runt motorn vid olika varvtal.
EngineMapTSFS09.mat - Uppmätt motormapp i universitetets motorlabb.
lightOff.mat - Mätdata från en kallstart av en motor.
pCylHigh.mat - Cylindertrycksmätningar från motorn i motorlabbet. Arbetspunkt 1.
pCylLow.mat - Cylindertrycksmätningar från motorn i motorlabbet. Arbetspunkt 2.
Project_template.slx - Simulink-mallen som använd i kursen. I denna fil kommer projekt 1 och 2 att implementeras.
calcEmissions.m - Funktion för att beräkna emissionsnivån före och efter katalysator.
emissions.m - Funktion som beräknar emissionser utifrån lambda. Denna funktion används av calcEmissions.m
Project1b.m - Kan vara till hjälp för att strukturera upp projektarbetet. Använd denna för Projekt 1B del 1 - Analysis.
eng_val.m - Förslag på hur man kan plotta lämpliga valideringsplottar för modeller som använder statiska mätdata (EngineMapTSFS09.mat).
Init_Project1.m - Filen innehåller konstanter samt laddar in motormappens data. Använd denna i Projekt 1B del 2 - Modeling. Tips:Lägg alla era modellparameteranpassningar i den här filen så blir koden mer lättläst.
init_drivecycle.m - Innehåller data om körcykeln, används av Init_Project1.m.
nvol_plot.m - Funktion som kan användas till plotta volymetrisk effektivitet.
sfc_plot.m - Funktion som kan användas till att plotta specifik bränsleförbrukning.
MeasModelCompare_throttle.slx - Simulink-fil med ett exempel på hur dynamiska modeller kan valideras. OBS! Ska INTE användas till att validera mätpunkter i EngineMapTSFS09.mat

Beskrivning av filer i Projekt 2

TqEvsNeMAP.mat - En mapp som används för er tolkning av gaspedalen. I filen finns min- och maxmoment vid olika motorvarvtal.
turboMap.mat - Turbomappen som används till att parametrisera era turbin- och kompressormodeller.
Project2A.m - Använd gärna detta kodskelett till att göra Projekt 2A.
Project2B.m - Använd gärna detta kodskelett till att göra Projekt 2B.

Beskrivning av filer i Projekt 3

car.mdl - Simulink-modellen av den bil som används i Projekt 3.
DoSim.m - Initialiserar och simulerar Simulink-modellen samt plottar relevanta signaler.