Allmän kursinformation

1. Allmänt

Kursen TSBB32 Linjära System ger grundläggande kunskaper om tids- och frekvensanalys av tidskontinuerliga signaler och tidskontinuerliga linjära system. Olika tillämpningsområden belyses, speciellt inom elektriska kretsar och mekaniska svängningssystem. Kursen ger även förtrogenhet med de grundläggande matematiska verktyg som används.

Dessutom ingår ett rapportskrivningsmoment, efter vilket studenten förväntas kunna utforma en längre teknisk projektrapport enligt principer för vetenskapliga texter.

2. Omfattning

Kursen omfattar preliminärt 17 föreläsningar, 13 lektioner, ett frågeseminarium inför tentan och en större inlämningsuppgift i linjära system. Under en del av lektionerna sker ett aktivt lärande, där studenter redovisar sina egna lösningar av lektionsuppgifter och får synpunkter på dessa av andra studenter och en lärare. Ett aktivt deltagande ger tillgodoräknade poäng (TRP) till tentan.

3. Lärare

Lasse Alfredsson
lasse.alfredsson@liu.se
Tel: 013-282645
Rum 2D:549 (B-huset, korridor D, mellan ing. 25 & 27)

• Examinator
• Föreläsningar i Linjära System
  
  

Mårten Wadenbäck
Marten.Wadenback@liu.se
Tel. 013-282775
Rum 2D:527 (B-huset, korridor D, mellan ing. 25 & 27)

• Föreläsningar i rapportskrivning
• Projekthandledare
  
  

Lektioner:

• Anmar Karmush
  anmka989@student.liu.se
  
  

Administratör – Karin Oldbring

• Karin.Oldbring@liu.se
  tel. 013-282992
  
  

4. Kurslitteratur

• Kursbok: “Tidskontinuerliga Signaler & System”, Sune Söderkvist (Tryckeriet Erik Larsson, 3:e upplagan 2000)
  • Alternativa kursböcker: Det finns ett stort antal böcker om linjära system, så det finns många att välja bland. Dock kan en del böcker ta upp vissa kursmoment på ett annat sätt, i en annan ordning eller så används andra variabelbeteckningar. Om du har hittat en annan bok som du tycker verkar vara intressant eller bra, så fråga examinatorn om den är lämplig.
• “Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar”, Lasse Alfredsson, november 2015
• En kursspecifik formelsamling, “Formelsamling för Signaler & System”, ver. 2.0 från 2015, av Lasse Alfredsson.
  Finns att köpa på Bokakademin. Formelsamlingen får tas med som hjälpmedel på tentan – se avsnittet Examination nedan.
  • OBS 1: Det finns en kort Errata till formelsamlingen, ver. 2 – den finns även på sista sidan i formelsamlingen.
  • OBS 2: Vissa beteckningar i Sunes formelsamling “Formler & Tabeller” (som hör till hans kursbok) skiljer sig från beteckningarna som används i kursen. Examinatorn, som kommer att följa beteckningarna i “Formelsamling för Signaler & System”, informerar mer om detta i början av kursen.
• Kursmaterialet för kommunikationsdelen: Se länkar vid kommunikationsföreläsningarna på föreläsningswebbsidan för VT1 & VT2.
  
  

5. Examination

Kursen har fyra examinationsmoment:

Lärandemål och bedömningskriterier

Som framgår av kursplanen i Studieinfo så har kursen tre lärandemål:
Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. Analysera och utföra beräkningar på signaler och tidskontinuerliga linjära system i tidsdomänen.
2. Analysera och utföra beräkningar på signaler och tidskontinuerliga linjära system i en transformdomän.

3. Utforma en längre teknisk projektrapport enligt principer för vetenskapliga texter, där rapportens innehåll knyts till linjära system enligt mål 1 och 2 ovan.
   
   

   • Den skriftliga tentamen i TEN1 består av flervalsfrågor, uppdelade i två delar, där Del 1 examinerar lärandemål 1 och där Del 2 examinerar lärandemål 2. För betyg 3 på tentan krävs en grundläggande förståelse för och förmåga att lösa problem i olika kurmoment i både Del 1 och Del 2. För betyg 5 på tentan krävs en större förståelse för och förmåga att lösa problem i olika kurmoment i både Del 1 och Del 2.
     • Del 1 består av 4 uppgifter på totalt 10 poäng och Del 2 består av 5 uppgifter på totalt 15 poäng. Tentans totalpoäng är 10+15=25 poäng och man har möjlighet att få max 4 TRP-poäng (se lektionswebbsidan).
       • För godkänt på Del 1 krävs minst 3 poäng.
       • För godkänt på Del 2 krävs minst 4 poäng.
       • Eventuella TRP-poäng (se KTR1 ovan) räknas inte med här – de påverkar bara tentabetyget.
     • För betyg 3 på TEN1 krävs godkänt på både tentans Del 1 och Del 2 samt att tentans skrivningspoäng plus eventuella TRP-poäng uppnår till minst 10 poäng (34,5% av max möjliga 29 poäng).
     • För betyg 5 på TEN1 godkänt på både tentans Del 1 och Del 2 samt att tentans skrivningspoäng plus eventuella TRP-poäng uppnår till minst 21 poäng (72,4% av max möjliga 29 poäng).
       
       
   • I UPG1 examineras kommunikationsdelen i lärandemål 3, dvs. förmågan att skriva en teknisk rapport.
     • Betygsnivå Godkänd/Underkänd.
       
       
   • I UPG2 examineras linjära systemdelen i lärandemål 3, dvs. förmågan att analysera ett linjärt system med hjälp av metoder som relateras till lärandemål 1 och 2.
     • För en normalt välskriven rapport ges betyget 3.
     • För en mycket välskriven rapport ges betyget 5.
     • Alla projektmedlemmar får normalt samma betyg. Om någon gruppmedlem har bidragit betydligt mindre i projektarbetet än övriga gruppmedlemmar, så kan dock den personen få ett lägre betyg eller bli underkänd.
       
       

På grund av att ovanstående bedömningskriterier införs från och med kursomgången 2024 så är betygsgränserna ovan är preliminära fram tills tentan den 31 maj har rättats. Beroende på utfallet efter tentan kan någon gräns eventuellt behöva justeras, så att utfallet blir rimligt/normalt. Jag vill t.ex. inte att tentan ska bli svårare att klara av än tidigare – hellre lite lättare.

Slutbetyg

På både TEN1 och UPG2 får godkända studenter antingen betyget 3 eller 5 och kursens slutbetyg blir medelbetyget för dessa två examinationsmoment.